spår i alla dess former...

Spår, bakspår, snurrspår, omspår. Idag har vi spårat. Husse gick ca 150 steg och la en grej. Väntade liten stund och sen gick vi ut, jag och Bastianen helt själva. Det blev nåt fel efter ett tag. Helt oländig terräng med ris och sumpmark var det och jag tänkte att här tror jag inte han har gått. Gick tillbaka till utgångspunkten och provade igen, snurrade bort oss lite till, ringde husse och frågade hur han hade gått egentligen. Bastian var ganska trött nu men rätt var det var spårade han på riktigt igen, noga men ganska ivrigt och rätt var det var typ 10 sekunder innan jag var på väg att ge upp så låg den bara där, den bästa busen av dom alla!! En av dom två bästa hundarna i världen hade hittat den bästa busen i hela skogen och det blev lek-lek-lek med en helt slut stackars vätte. Jag är så glad att det blev rätt till slut, hela tiden hade jag mitt mantra i huvudet, "lita på hunden, lita på hunden". Nästa gång vi ska ut blir det i bokskog dvs lite lättare terräng iaf för matten...

Bättre gick det då i fredags. Då la jag själv ett men styrde absolut inte (jag lovar) honom och då gick det skitbra.