Mona, I love you :)

I fem år har jag haft en kloklipparspärr i hjärnan. På fem år har jag inte klippt alla Ladys klor själv vid samma tillfälle en enda gång. Så jäkla kasst. Ett av mina "mål" med Bastian är att det inte ska bli en problemgrej med klorna utan att det bara ska vara att klippa en avslappnad hund. Kände dock att jag var på väg in i samma dåliga spår som med Lady (hon är en ÅL för er som inte känner henne). Pratade med Mentora Mona idag och tog upp mitt problem och hon beskrev hur hon gjorde, dvs satte hunden i knäet med hundens rygg mot magen, höll ett "fast" grepp tills hunden slappnar av och då släppa efter. Inställningen ska vara, nu gör vi detta bara, får ta den tid det tar" Hade en brottningsmatch med björnen i 20-25 minuter då provade jag att göra likadant...OCH...DET...FUNKADE!!! Han slappnade såklart av mer och mer och jag kunde skiva tunna tunna skivor på varje klo. Nu har vi alltså en liten Björne som tassar runt hyfsat ljudlöst. Så himla glad blev jag och kände mig hur bra som helst :) Mona, du gjorde helt klart min dag! Vi firade med tacos och när lillhusse skulle gå in och lägga sig med storhusse sa han "mamma hjälpte mig med pajamasen, du är min bästa mamma i hela världen". Det är klart att det också bidrog till min dag :)