torsdag 18 september 2008

position & ställande

Planen var att köra till klubben ikväll men jag var för trött och inte på humör så jag stannade hemma. Nu har jag vilat lite och varit ute en sväng på gården och lekt essa-leken. Lady har dock gjort om den lite. Istället för att hon sitter framför mig och jag triggar henne så kommer hon in direkt i position när hon fattar vad jag ska säga!! Det gör inget att hon har utvecklat leken kan man säga ,jag är bara glad, det känns som ett stort framsteg i träningen. Har tränat det varje dag i en vecka och det verkar det sitta hyfsat. I alla fall om solen och månen står som idag....
Ställandet hade jag egentligen lagt åt sidan tills nästa gång jag tränade med kamrat men kunde inte hålla mig ikväll. Hon ställer sig fint, utan att sätta sig efter vilket hon har gjort innan, när jag går baklänges men jag får lägga till stanna för att hon inte ska röra sig framåt. Tar tacksamt emot tips hur jag kommer vidare med det.

söndag 14 september 2008

Essa-leken!

I torsdags lärde jag mig Essa-leken! Jag kallar den så eftersom det var Essa som praktiskt visade mig. Alltså. Dom där jäkla positionerna har inte blivit bra och när jag tränade med Mona i torsdags så kom vi fram till att hon inte vet riktigt vad fot är eller rättare sagt för Lady är fot ett snett sitt MEN med hjälp av mina trippelkommandon så har hon satt sig fint....jajemen då börjar vi om på ruta ett då hej och hå vad det går framåt här...NOT. However. Satte Lady och sen berömde jag och sa fot. Samtidigt klickade M och så fortsatte vi så. Smög lite framåt och hon följde fint. Sen började själva leken. Satte Lady framför mig och triggade igång henne och sa sen lugnt "fot". Det dröjde inte jättelänge förrän hon fattade att hon skulle in i samma mysiga position som nyss gett så generös utdelning! Jag blev verkligen jätteglad när hon även dan efter nästan direkt fattade vad jag ville och idag var hon också jätteduktig. Är detta nyckeln till positionerna som vi saknat? Jag hoppas, håll tummarna!

söndag 7 september 2008

ju fler hundar jag träffar....

....desto mer älskar jag min egen. Var och spårade på Örkelljunga BK idag. Först vallade vi en föremålsruta där man skulle gå promenad med hunden och så fort den visade tecken på intresse för något föremål skulle lyckan vara total. Jag såg små små pusselbitar men Lady fastnade för en spårpinne! Lite kul eftersom jag har lite planer på att köra in henne på pinnar och jag trodde hon skulle bry sig nada om såna. Men men, där ser man. Sen var det vår tur att spåra. En annan deltagare hade lagt Ladys spår men det blev inte så bra. Skyller på för otillgänglig terräng. Hög sly som både Lady och jag försvann i så det blev till att göra om. Fick ett rakt spår i lätt terräng med pip i slutet som hon tog fint. Bra för tanken var att hon skulle lyckas denna gången. Synd bara på det första för jag var lite nyfiken på vad dom hade hittat på, dom hugade spårspecialstudenterna!
Sen skulle jag lägga ett spår till en schäfertös. 150 m (eller blev det 200?) totalt och pinne efter 50 m, 100 m och sen vinkel och pinne igen och sen ett paket pappersnäsdukar på slutet. Jag repeterade typ fem gånger för cheferna och sen gav jag mig ut. Det var bara det att marken rakt fram tog slut så jag fick göra en böj tidigare än vad jag hade tänkt och sen en vinkel på det. Skit samma, det blev bra iaf och sen skulle jag ta mig ut. Det gick inte bra. Gick ner mig i två träsk och fick suga upp en stövel, sen kröp jag tills jag hade fast mark under mig och när jag väl hade det så var jag helt vilse. Hittade inte stigen - panik!! Ringde Mona (varför ej Monica direkt???) för att fråga efter ett nummer till en av studenterna. Det hade inte hon men fixade så Monica ringde mig. Sen kändes det som en hel evighet innan vi fick kontakt med varandra, jag har ju så totalt kasst lokalsinne...however, kom rätt till slut tack för det men hade ju nästan missat fikan helt!
Schäfertösen var duktig men matten var inte lika duktig. Matten missade schäfertösens tydliga markering på första pinnen och sen visade det sig att matten inte kunde släppa loss och leka i slutet så jag fick rycka in. Det var kanske fel men jag kände att schäfertösen behövde livas upp lite så hon skulle fatta att hon gjort rätt.
Men som sagt, ju fler hundar jag träffar desto mer inser jag vilken underbar, arbetsvillig, pigg och social hund jag har. Sen kan det ju kvitta att vi gick bort oss i slyn.

fredag 5 september 2008

det kan vara svårt...

Torsdag på klubben och månadstävling. Kanon tyckte jag och körde ner för att titta på tävlingen. Monica tyckte annorlunda. Ååååkej då, behövde ju en platsträning med okända hundar så vad fasen hade jag att förlora tänkte jag. Sist ut var jag och platsen gick bra. Stod nära och gick vid ett tillfälle fram och klappade lugnande när jag såg att hon blev orolig. Tandvisning gick också bra. Sen blev det mest skit. Skulle med facit i hand brutit efter tandvisningen eftersom jag är låååångt ifrån färdig. Hoppade helt över ställandet men vid sista momentet hopp över det lilla futtiga hindret så tänkte jag, äntligen ett moment som sitter. MEN det skulle jag inte ha tänkt. Ladyn sprang förbi typ tre gånger och nosade på apporterna och det var allmänt kass. Skönt att ha det gjort tänkte jag när det var slut och slappnade av totalt. Lite för mycket visade det sig för sen skulle det visst vara nån slags prisutdelning som jag absolut inte hade tänkt på och då visade det sig att mitt sköra pms-psyke var långt ifrån förberett för
T R E T T I O S J U P O Ä N G så jag bröt ihop. Jag ska ju minst ha 160 när jag tävlar! Var fan kom trettiosju jävla poäng ifrån? Bara undrar. Nu måste jag komma tillbaka till min tro på mig och min underbara hund. Det ska nog gå bra, vi håller tummarna. Imorgon spårar vi på Örkelljunga BK, det ska bli roligt i alla fall.

torsdag 4 september 2008

Nattaträning

Vaknade strax innan midnatt i soffan av att en helprillig totalt understimulerad Lady försökte väcka och få igång mig. Det var bara att hämta några köttbullar i kylen och gå ut och köra lite ingångar och snabba ligg. Jag vet att det finns kvällstävlingar i lydnad men finns det nån med start runt midnatt? Isåfall ska jag genast anmäla det för harregud vad hon var på hugget min lilla loppa! "Passet" avslutades med uppletande av köttbullesmulor i gräset och sen gick vi in och la oss, lite stillad var hon iaf.

onsdag 3 september 2008

Inspiration, någon?

Igår tränade jag äntligen lite igen efter ett alldeles för långt uppehåll. Förra veckan var där varken tid eller ork och sen har det saknats inspiration oxå. Inte kul. Men igår gick vi ut igen alltså och Lady tyckte det var på tiden. Hon var på hugget med och det blev ett helt ok pass. Måste hitta den där riktiga inspirationen igen så att vi tränar ett litet pass varje kväll...nån som vet var?